Tidningen Fäderneslandet

Tidningen Fäderneslandet

1830-1954

Tidningen Fäderneslandet hade en lång och växlande historia. Startades av Magnus Jacob Crusenstolpe i Stockholm 1830 men fick läggas ned redan år 1833.
År 1852 gavs Fäderneslandet ut igen, denna gång i Lund av Nils Rudolf Munck af Rosenschöld. Tidningen drev en populistisk kampanjjournalistik mot orättvisor i samhället och möttes regelbundet av protester och stämningar.
1857 tvingades Munk att överlämna tidningen till en av sina fordringsägare, J. F. Hagström. Tidningen var under 1870-talet en av Sveriges största tidningar med en upplaga på ca 15 000 exemplar.
Framemot sekelskiftet 1900 hade tidningen blivit allt obetydligare, men 1914 trädde Carl Sigfrid Dahlin in som ägare och redaktör. Tidningen förde kampanjer mot personer och företeelser som stämplades som politiska strebrar, arbetarplågare, bankhajar och så vidare.
1926 inledde Mollie Faustman en kampanj i DN som 1927 slutligen ledde till att tidningen uteslöts från distribution av den 1925 bildade Distributionsnämnden.
”Nog skulle jag vilja veta varför en tidning som Fäderneslandet tillåts existera år efter år. Jag minns den från min spädaste barndom och jag är säker på att dess otäcka löpsedlar kommer att kanta gatorna då jag färdas min sista färd. Allt är förgängligt, men denna skvaller- smuts- och skandaltidning är evig. Kan ingen ta livet av den?” Mollie Faustman ”Vagabonden” DN den 21 september 1925.
Den 15 december 1952 återuppstod Fäderneslandet men den 20 mars 1954 stoppade Distributionsnämnden Fäderneslandet för gott