Senaste nytt
J. J. Grandville
-
Skalbaggefamiljen
Denna antiklerikala bild ur Dagens metamorfoser förbjöds av den franska censuren 1829. Den publicerades därför i Bryssel. Sedan efter julirevolutionen, när censuren avskaffats, hos Bulls i Paris.
-
Revanschen eller fransmännen i Missouri
La Silhouette 14 februari 1830, plansch nr 8.
-
La Caricature nr 19 den 10 mars 1831
Den politiska karnevalen. Det var inte tillfälligt att Grandville valde karnevalens form. Karnevalen är äldre än den kristna fastan. Den var inte bara lustighet: den var det folkliga hånet mot överheten. (JM)
-
La Caricature nr 27 den 5 maj 1831
Han har gripit sin far, sin bror, sina vänner och grannar … han kommer att gripa sig själv. Nationalgardet hade fått ny uniform och var nu under Casimir Périers högerministär: ”Den allmänna ordningens stora armé.”
-
La Caricature nr 38 den 21 juli 1831
Polisprefektens mardröm, eller käpparnas och paraplyernas sammansvärjning.
-
La Caricature nr 40 den 4 aug 1831
Ministären angripen av kolera. Med denna litografi avslutades den serie av bilder i La Caricature som inletts i provnumret där Grandville inte bara tecknade utan även själv litograferade.
-
Le Charivari 8 nov 1835
Pittoreska Parisare. Censorer. - Nej det är för starkt! Att göra karikatyr av oss censorer! De där konstnärerna skall ha sig en läxa. Här klipper vi! Efter fem år av frihet återinfördes censuren september 1835. La Caricature upphörde och Le Charivari blev en vanlig tidning.
-
Dagens metamorfoser
- Vad anser ni om expeditionen? - Expediera snabbare din pratkvarn. Serien Dagens metamorfoser publicerades mellan augusti 1828 och juni 1929.
J. J. Grandville
Fransk tecknare. Knöts till den då nystartade veckotidskriften La Caricature (1830-1835) där han gjorde sig känd för sina dräpande satirbilder. Här visade bilder är gjorda av hans egen hand från teckning fram till tryck. För La Caricature gjorde han också ett stort antal bilder i samarbete med konstnärer som Eugène Forest och Auguste Desperret.
När La Caricature lades ned fortsatte han något år att teckna för Le Charivari men övergick sedan till illustrationsarbeten. En bisarr sammansmältning av djuriskt och mänskligt och en hisnande fabulering präglade de bildböcker som gjorde honom allmänt känd: Un autre monde (1844; En annan värld 1957), Cent proverbes (1845) och Les fleurs animées (1847). Genom dessa framstår han som den främste föregångaren till den moderna bilderbokskonstnären.
Här visade bilder hämtade ur Jan Myrdal, 5 år av frihet, Wiken 1991.
Satirarkivet.se
Digital plattform för samtidskommenterande bild
Kontakt:
e-post: info@satirarkivet.se