Mana Neyestani är senaste tillskottet i Satirarkivet:
Iransk metamorfos
En bild i en barntidning tvingade Mana Neystani att fly från Iran. Idag lever han i exil men fortsätter att attackera maktmissbruket och korruptionen i hemlandet genom sina satirteckningar.
Det var en kackerlacka – eller närmare bestämt en teckning av en kackerlacka som avgjorde Mana Neyestanis öde. I barnbilagan till tidningen Iran Jome tecknade han 2006 en humoristisk guide till hur man blir av med kackerlackor.
”Första steget: dialog. Använd inte våld. Försök först att tala med kackerlackan.” Kackerlackan replikerar här ”Namana?” – ”vad?” på minoritetspråket azeriska. Upprörda azerer gick ut på Teherans gator för att demonstrera mot vad de upplevde som en rasistisk och stötande bild av den azeriska folkgruppen som utgör en fjärdedel av Irans befolkning. Demonstrationerna uraratade till upplopp där, enligt flera källor, nitton dödades. I ett försök att blidka massorna fängslades Mana Neyestani och tidningens redaktör. I fängelset uppmanades Neyestani att uppge att han var av azeriskt ursprung för att lugna demonstranterna.
– Kafkaeskt, säger tecknaren. Jag hade inte för avsikt att förolämpa någon. Ordet ”namana” kommer ursprungligen från azeriskan men används som slang också av dem som har farsi som förstaspråk. Slang var det språk vi använde.
Vid en permission från fängelset tre månader senare tog Mana Neyestani chansen att fly landet tillsammans med sin fru. Efter att ha vistats i Malaysia i fyra år blev de 2011 erbjudna fristad i Paris där Mana blev den första deltagaren i ICORN:s franska writer-in-residenceprogram. I Paris gav han ut serieromanen Une métamorphose iranienne (en iransk metamorfos) om sin tid i fängelset, och vars titel anspelar på den franska titeln till Kafkas klassiska novell Förvandlingen.

I sin exil fortsätter Mana Neyestani att med bitter svärta attackera maktmissbruk och korruption i hemlandet. Men han tecknar också lågmälda bilder av människornas vardagsliv, deras levnadsvillkor och drömmar – och hur de påverkas av den internationella storpolitiken och sanktionerna mot Iran.
Sinnet för att uttrycka grymheten i detaljerna och den lilla människans storhet har Mana möjligen ärvt av sin far, poeten Manouchehr Neyestani (1936–1981) som genom sin oakademiska och rättframma lyrik blev något av en talesman för Irans proletariat.
”Det är satirtecknarens uppgift att peka på och protestera mot maktens tyranni. Men tyvärr har den iranska regeringen inget sinne för humor.”
Exiliraniern och satirtecknaren Mana Neyestani i en intervju i L’Éxpress.
Följ Mana Neyestani på Instagram.