Senaste nytt
Albert Jaern
Albert Jaern
Albert Jaern – mannen som skrev och illustrerade denna särpräglade dagbok från krigstiden – var 46 år då kriget kom till Norge. Han föddes 4 augusti 1893 i Kristiania, och det var i Kristiania han först gjorde sig känd som bokkonstnär. I Oslo, som staden hette från 1 januari 1925, arbetade han ihärdigt och trofast resten av livet, och han dog också i Oslo – staden med det kalla hjärtat.
(Ur Egil Ekkos efterord till boken Så kom befriarna – utdrag ur min dagbok 1940-1945)
Albert Jaern var självlärd som konstnär och ritade omslag och band för upp till 60 böcker om året. Han arbetade för Norges två största förlag, Aschehoug och Gyldenhag men också många andra uppdragsgivare. År 1925 fick han en krävande uppgift av Aschehoug – att göra bibliofilutgåvan av ”Kristin Lavransdatter”, säkert norsk litteraturs mest storslagna epos. Det blev en övermåttan vacker utgåva i tre band, i rött skinn med upphöjda bind, med vackra ornament i guld och med förgyllt toppsnitt.
Tidigt började Jaern arbeta med bokägarmärken, exlibris. Han försökte i dem fånga bokägarens personlighet. Det gladde honom när en köpare kunde säga: – Men hur visste Ni detta om mig Jaern? Den här bilden är ju jag … sådan jag egentligen är …
År 1941 gjorde Jaern träsnitt till boken Aisopos fabler med texterna i diktform av Herman Wildenvey. Under ockupationsåren arbetade han i hemlighet med träsnitt och korta texter till sin bok Så kom befriarna — utdrag ur min dagbok 1940-1945 som först kom ut i en bibliofilupplaga som såldes av författaren själv. Det blev det sista stora arbetet av Jaerns hand. Det hade blivit omodernt med träsnitt. Nu ville förlagen ha glättade fyrfärgsbilder till omslag.